Del av växt i färgbad: blomma, blad och stjälk.

Sidenstycket (alunbeta) blev ganska dovt grönt.

Det kryllar verkligen av blåbär och kantareller just nu.

Resterna av björkbadet hamnade i burk med en bit siden. Låter stå. Kan tänka mig ett hem fullt av sådana burkar.

Det är färgproverna längst ner till höger som är färgade med koschenill och citronsyra.

Dessutom passade jag på att styra upp mina analoga färgprover på ett lite mer organiserat vis – allt för att slippa plastfickor.

Har funnit en orange färg jag uppskattar. Framför allt gäller det de två nystanen längst till höger. De är först färgade med indisk rabarb (alunbeta) och sedan färgade i svagt färgbad med krapp (vinstenbeta).

Ullgarn färgat enbart med krapp ger en speciell krapporange som drar lite åt rosa. Mitt mål var en orange som snarare drar lite åt gul samt har en lite dovare ton.

Från vänster:
1. Första färgbad krapp (betning: vinsten)
2. Andra färgbad krapp (betning: vinsten)
3. Andra färgbad indisk rabarb (alunbeta) + andra färgbad krapp (vinstenbeta)
4. Första färgbad indisk rabarb (alunbeta) + första färgbad krapp (vinstenbeta)

Sammetsfotad pluggskivling blev min andra färgsvamp – men absolut inte min sista.

Igår tog jag mig tid att se hur många olika detaljer som händer på en blåeld. Och pors ger tydligen en gul färg på alunbetat ullgarn men porsbuskarna står så fint vid tjärnen så jag har inget behov av att testa. Dessutom är den vissna lupinen faktiskt ganska snygg vid en närmre titt.

I väven syns en cirkel med ullgarn från det andra färgbadet med gran. Omgivningen är från första färgbadet med valnöt.

Innehåller även “konsten att twätta - äfwensom beskrifning på sättet att uttaga fläckar ur flere slags tyger”. Det kommer ta tid innan jag kan läsa den här utan att haka upp mig.

En salig blandning av färgningar med gul lök, rödlök, schalottenlök, ekollon, granatäpple, nypon, nyponte, gran och på toppen krapp. Och säkert något mer.

Ibland slumpar sig saker till sin fördel.

Det är knepigt att fånga färgnyanserna på bild. Lite varmare eller lite kallare? Mer gulröd eller mer gulgrön? Temperatur, färgton, lyster och mättnad – det är omöjligt att få bilden att återge verkligheten. I verkligen ser det heller inte likadant ut. Allt beror på mängden solljus, belysning och vad mina ögon nyss fokuserat på.

Å andra sidan så är bilden just bara en bild, en avbild av verkligheten. Ett foto utan taktilitet. Och så kommer det att förbli.

För ett tag sedan hittade jag en anteckning jag skrev när jag var 20 år och gick på förberedande konstskola. Jag hade antecknat möjliga framtidsyrken och ett av dem var “Professor i färg”. Jag är inte professor, men färg, det sysslar jag med i alla fall.

Sidenstycket längst upp till höger är färgad med ekollon, resten med granatäpple.

Från vänster: rödkål, avokado, brännässla, lupin samt praktlysning.

Alla färger behövs någon gång, till någonting. Även de ljusa som vid första anblick verkar vara nästan-vita. Men helt kritvita är de sällan. Och ibland är det de små färgskillnaderna som gör helheten.

Den här sidenbiten är färgad i ett krappbad, tillsammans med lite annat. Det här måste eventuellt utvecklas och testas på nytt.

De här lapparna låg inknölade i pärmen där jag samlar mina färgprover. Jag minns faktiskt när jag stoppade in dem där. Jag skriver ner sen, hur jag har färgat, det glömmer jag ju inte bort.

Idag står det klart att minnet av hur de där lapparna blev till är som bortblåst. Jag insåg att jag behöver ett bättre system för recept och färgningsresultat. Nu testar jag en digital variant. Sidorna uppdateras under tiden som jag färgar, för att få med så många detaljer som möjligt.  

En hemsida är ett bra verktyg. Det är relativt enkelt att möblera om digitalt, se hur saker och ting förhåller sig till varandra. Jämföra färger, följa sin egen process.

Det kändes också lite onödigt att hålla färgningar och övriga experiment för mig själv.

Dessutom är jag svag för arkiv.